Efter inspelningen i Filmhuset på Gärdet sprang jag som hastigast in på Fältan för att lämna tillbaka ett skärp på vägen tillbaka till kontoret. När jag irrade runt i mitt sökande efter den rätta butiken fick jag se The Dress i ett av skyltfönstren. Jag stannade till och tänkte högt "Där är min klänning!" Jag gick in. Jag ville bara få känna på den. Men funderade vidare; ska jag prova? Nej. Jo, annars kommer jag bara ångra mig.
Hjälp! Det skulle jag inte ha gjort. Den satt så bra där den satt. Jag ville liksom inte ta av mig den. Aldrig.
Jag ringde Kaj och berättade om mitt dilemma. Jag hade ju redan köpt en fin klänning, men hade nu hittat The Dress som jag så länge hade letat efter. Kaj blev inte så glad. Rättare sagt, han blev arg. Men hur skulle han annars ha reagerat? Någon av oss måste ju vara förnuftig. Jag tror på ödet. Nu är klänningen min och jag ser verkligen fram emot lördag då jag ska få bära denna vackra skapelse på Ida och Mathias bröllop.
Note to self: Aldrig mer inköp av en klänning som känns obekväm att bära.
P.s. Någon som vill köpa en aprikos-mörk rosa klänning från Tiger, stl 40? Lös upptill och tajtare nedtill. D.s.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar