Godmorgon från Smådalarö Gård

Vilken otroligt ljuvlig morgon det är på Smådalarö Gård. Jag vaknade kl 06.30 i morses och kunde inte somna om, istället gjorde jag i ordning mig och nu sitter jag och dinglar med benen på bryggan i väntan på att kollegorna ska sova ruset av sig.

På ett sätt önskar jag att vi besökt denna plats tidigare. Då hade detta varit platsen för vårt bröllop. En idyllisk plats, obeskrivligt vackert. Men det är väl tur för plånbokens skull att vi bestämt oss för Huskvarna. Jag tänker definitivt åka tillbaka hit, och då förhoppningsvis tillsammans med Kaj.

/Maria

De gifter sig också fredag den 29:e

Kate och prins William gifter sig också fredag den 29:e. Det måste väl innebära något bra? Dessvärre kommer jag inte kunna sitta framför en TV och titta på vigseln eftersom vi är på konferens med jobbet från lunch. Men jag och min kollega Linnea ska givetvis titta i mobilen.
Idag är det exakt tre månader kvar till jag och Kaj ska vigas. Det lär visserligen inte bli lika stor uppståndelse då som det är i England idag.

/Maria

Färdkost eller färskost

God afton i stugorna!

Maria är ju som ni kanske känner till helt fantastisk på alla sätt och vis. Just nu är hon fantastiskt arg för att jag aldrig bloggar så därför här kommer ett inlägg om färskost, nej just det, färdkost.

Efter att vigseln är avslutad bör brudparet enligt tradition ta någon typ av färdmedel till själva festlokalen. Vissa åker häst och vagn, andra tar en röd Ferrari. Vi ska åka Volvo Duett. 

Det är kanske inte världens piggast bil men den ägs av Grännas piggaste 85-åring, Farfar Per Johansson (aka Pelle Tapetserare). Fälgarna är polerade och rutorna putsade nu är bara frågan om vi ska ta med oss färskost eller färdkost till turen mellan Gränna och Huskvarna. Vad säger du Jessica?

Ungefär såhär ser en Volvo Duett ut.

/Kaj

Bruden med alla listor

Jag är en hejare på att göra listor. Det betyder inte att jag gör dem bra, utan snarare att jag gillar att göra dem eftersom de framkallar sinnesro. Till vardags jobbar jag som producent på ett produktionsbolag och har oftast flera projekt i rullning samtidigt, och vad skulle jag då göra utan mina avcheckningslistor? Förmodligen fullkomligt haverera och tappa kontrollen.

Inför bröllopet skapade jag en planeringskalender på bröllopstorget.se, och det som är bra med den är att den är digital och markerar med utropstecken om uppgiften inte är utförd innan angiven deadline. Problemet är bara att det ibland kan blinka väldigt många utropstecken i kalendern, och det är inte bra. Oj, oj.  Ni skulle se mig då. Ni skulle känna min puls. Ni skulle höra mina högljudda suckar. Jag förvandlas till den onda Maria. Men! Sen får jag pricka av, och då blir jag världens lyckligaste. Igen.

  

/Maria

Sångfågeln

Jossan har tackat ja till att sjunga på vigseln, och det känns otroligt roligt. Hon är Kajs systers sambos syster. Hängde ni med? Jossan har sjungit på båda systersönernas dop, och varje gång har jag fått kämpa för att hålla tårarna tillbaka. Hon har en väldigt speciell och känslosam röst. Det bästa är att hon också bor nära oss i Stockholm, där hon läser till musikalartist. Tack Jossan för att du vill göra vår dag extra fin.


/Maria

750 kronor fattigare

Tanken var att jag skulle ägna lunchen åt att köpa present till Kaj som fyller år nästa vecka. Men så sprang jag som hastigast in på Scorett och hittade ett par fina puderrosa/beiga skor. Inom loppet av 10 minuter var de mina. Ha! Mina vänner skrattar säkert när de läser det här. Jag är förbannat snabb på att köpa vissa saker.  Fort ska det gå.

Ringde mamma och berättade den glada nyheter om att jag köpt ett par brudskor. Hon frågade hur höga de var, och jag mumlade om att klacken var 7 cm. Det skulle jag givetvis inte sagt eftersom det från andra sidan telefonluren påpekades att jag minsann inte skulle orka gå i dem en hel kväll. Helt sant kanske. Men de kändes faktiskt inte så höga, och jag blev förvånad när kassörskan mätte dem till 7 cm. Hur som helst, det är tre veckors öppet köp så jag får väl fundera en vecka till.
Jag hoppas det framgår på bilden hur fina och användbara de kommer att vara även efter bröllopet.

By the way, idag har vi varit tillsammans i fyra år. Följande mening låter klyschigt men jag tänker skriva det i alla fall. Det är ta mig fan de fyra bästa åren i mitt tjugofemåriga liv. Men kvällen kunde varit bättre. Jag sitter fast i redigering och Kaj kollar på Champions Leauge hos en kompis. Vilken romantisk kväll. Hujedamej. Jag hade hellre hängt med min bättre hälft i soffan och kollat fotboll, bara vi två. Men det får bli en annan dag.  

/Maria

Ringlös

Det är något som inte känns helt hundra bra. Jag känner mig naken och skamsen, som att jag gör något riktigt förbjudet i smyg.

Jag är ringlös. Mina små korvar till fingrar är nakna utan förlovningsringen.

Det ter sig ännu märkligare att det var min käre far som snodde med sig ringen när vi sågs igår, för att forsla den vidare till morbror Mats som dels ska sätta i en sten i förlovningsringen och samtidigt göra min vigselring.

Hoppas er påsk varit fantastisk. Nu är vi tillbaka i vår verklighetsbubbla i Stockholm igen. 

/Maria

Mammorna lättar på garden

När vi väl besöker kyrkan är det oftast för bröllop, dop eller begravning. Senast jag var på en gudstjänst var nog i samband med någon konfirmation för 10 år sedan. Kajmor, som hon själv vill kalla sig, sjunger i kyrkokören och hade idag sångframträdande under söndagsgudstjänsten. Eftersom vi ska gifta oss i Gränna kyrka var även mina föräldrar inbjudna till kalaset. Mammorna passade på att titta på detaljer och få svar på frågor om dekoration och så vidare. Det blir deras uppgift och deras senaste resonemang är att dekorera på förmiddagen, några timmar innan vigseln. 

Kajmor står gömd längst bak. Hon är alldeles för snygg för tanterna.

Kaj och jag satte oss ned med våra föräldrar och berättade hur vi tänker och om hur långt vi kommit i planeringen. Det känns ibland som att de är mer stressade än vad vi är, men det är väl antagligen för att de känner att de har dålig koll på läget. Jag känner mig hur lugn som helst just nu, och det beror på att de primära delarna redan är fixade samt att vi känner oss trygga med vår festlokal och deras personal.

/Maria

Fötterna syns väl ändå inte där under

Nu är det inte många veckor kvar tills jag ska hämta ut min klänning och låta mamma sy upp skapelsen på längden. Bra är också att klänningen går att justera baktill, dvs. att den är korsettliknande och knyts åt hur hårt eller löst man själv önskar. Därför behöver jag heller inte hålla mig till en sträng bruddiet. Men jag tänker inte sticka under stolen med att jag tränar extra mycket och mer intensivt nu inför bröllopet, vilket gett resultat. Men det är så förbannat ledsamt att det ska behöva vara någon slags hetsbantning bara för att man vill vara så exceptionellt snygg på den stora dagen. Ät god mat, motionera mer och dra ner på alkoholen. Deal.

I och med att klänningen snart ska sys upp börjar det bli lite brådis med att hitta mina brudskor. Men när jag kikat runt i butiker och på olika sajter så är det nästan inga som faller mig i smaken. Varför är många brudskor så otroligt fula?
Eftersom jag är en tjej som hellre springer runt i ett par sköna sneakers än trippar runt i ett par skor med höga klackar ska blir mitt inköpsmål att jag ska använda skorna vid minst fem andra tillfällen samt att jag givetvis ska orka gå i dem en heldag. Så gott som i alla fall. Hur hög klack bör man ha egentligen?

De gula pumpsen från Tiger, som visserligen är i fel färg, är otroligt enkla och snygga, men möjligen på tok för höga för att mina fötter ens ska palla en heldag. Hade de funnits i en mörk puder rosa, eller en grå nyans så hade de känts bra. För man behöver väl inte ha vita skor till klänningen? De syns väl ändå inte så mycket där under.












/Maria

Möte med koordinator

Påskhelgen tillbringas hos svärföräldrarna i Gränna, och det blir en del bröllopsbestyr förstås. 
Vi har haft ett två timmar långt möte med festkoordinator på hotellet för att bland annat gå igenom körschema och få svar på alla våra tusen frågor som dykt upp de senaste månaderna. När vi förra gången besökte hotellet i januari så hade vi ännu inte bestämt oss för festplats, men vi blev nu glatt överraskade och det känns helt fantastiskt rätt. Till och med Kaj uttryckte sin glädje till koordinatorn om att vi känner oss trygga med dem. Tack och lov för det.

Förra gången vi klev upp på terrassen var den täckt med snö, och man kunde väl föreställa sig att det eventuellt skulle bli fint. Kanske. Men nu vet vi att det kommer bli hur fint som helst.

Vår förhoppning är att gästerna ska få tillbringa mycket tid på terrassen. Dels mingla innan brudskålen, dansa och äta en eventuell bröllopstårta. Vi kommer att göra entré nere på bakgården så att alla gäster kan se oss innan vi går upp på terrassen för en brudskål.

Vi känner oss kluvna till det något tajta körschemat och vi funderar över hur vi ska minimera risken att låta det spricka alltför mycket. Det blir en hemläxa tills vi träffar hotellet nästa gång vid midsommar och då ska vi även provsmaka menyn och vin.

/Maria

Klänning till brudtärnan

Ikväll kommer min brudtärna på snabbvisit från Göteborg, och vi ska titta på klänning till henne. Vi har redan kikat runt en del på nätet och det känns som att vi har samma tanke kring färg, form och utseende, vilket känns toppen. Vi skippar bröllopsbutikerna och förlitar oss på bra och rekommenderade sajter på nätet.

/Maria

Det ska blomstra

Idag är det första och enda kvällen den här veckan som jag inte har något inbokat. Men det betyder inte att jag legat på latsidan. Nej, tvärtom. I helgen får vi finbesök och därför har jag ägnat kvällen åt städning och piffning i lägenheten. Som belöning sprang jag ner till torget och köpte upp massor med blommor; tulpaner, rosor, vita liljor, påskliljor och flera andra blommor som jag inte kan namnet på. Det finns nästan inget som får mig på så bra humör som blommor.

Att välja blommor till brudbuketten är svårt. Men jag har mina idéer, och inväntar just nu prisförslag från två olika blomsterhandlare i trakterna kring Gränna.

Enligt gammal utsago ska mannen välja blommorna till brudbuketten, stämmer det?

/Maria

Balladen om Fredrik åkare och Cecilia Lind

Nu är det dags igen. Ett sällsynt inlägg av Kajan.

Idag tänkte jag berätta lite om två fantastiska personer. Av en händelse faller det sig så att de båda föddes den tionde maj, Den ena heter Fredrik och föddes nittonhundraåttiofyra. Den andra heter Cecilia och föddes nittonhundraåttiofem.

Att båda råkar vara födda den tionde maj är såklart en slump men att de tillsammans ska agera toastmaster och toastmadamme under vårt bröllop är däremot väldigt, väldigt avsiktligt. Fredrik och Cecilia är två fantastiska vänner som vi inte bara tycker om utan även litar fullständigt på. Vi kommer kunna sitta lugnt i skutan och njuta av våra dag och de kommer ro i land middag, tal och underhållning.

Om ni stöter på dessa två trevliga människor under middagen och inte riktigt kommer på vad ni ska prata om så kan ni alltid föra följande ämnen på tal:
Trädgårdsverktyg.
Pensionssparade.
Mopeder.
Stekiga nattklubbar.
Anders Svensson.
Taimour Abdulwahab

Eftersom en är förlovad och den andra verkar vara förlorad från singelmarknaden kommer vi inte få se någon kyss men man kanske kan få nynna...


Där dansar Fredrik Åkare kind emot kind
med lilla fröken Cecilia Lind.

Tillbaka

Det är bara att konstatera att jag är en periodare. Ena stunden går det i 120 och nästa stund vill jag inte se eller höra ett knyst om något som har med bröllopsplaner att göra.

Ett litet smakprov på inbjudningarna

Men nu är vi äntligen tillbaka. Inbjudningskorten blev färdigtryckta i veckan och vi hade möjlighet att hämta upp dem i Gränna i helgen. Imorgon ligger de på brevlådan. I och med har vi tagit oss ytterligare ett verklighetssteg närmare den stora dagen. Vi börjar så sakteliga inse att de faktiskt är på riktigt.

Konvoluten